{"id":3074,"date":"2014-06-24T20:22:27","date_gmt":"2014-06-24T18:22:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/?p=3074"},"modified":"2014-06-27T14:38:12","modified_gmt":"2014-06-27T12:38:12","slug":"deana-at-nevicatas-z-certovej-zahrady-mantaadalmiina-teki-bostonihistoriaa-sievissa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/?p=3074","title":{"rendered":"Deana At Nevicata&#8217;s z Certovej Z\u00e1hrady &#8221;MantaAdalmiina&#8221; teki bostonihistoriaa Sieviss\u00e4! Det gjordes bostonterrier historia i Sievi!"},"content":{"rendered":"<p>Click here for the <a href=\"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/?p=3074amp;action=edit#swedish\">Swedish<\/a> version!<\/p>\n<p>Sieviss\u00e4 tehtiin bostonihistoriaa: Mantalle j\u00e4lkikokeesta ykk\u00f6stulos!<!--more--><br \/>\nPieni bostoniporukkamme oli vuoden verran harjoitellut mets\u00e4styskoirien j\u00e4ljestyskoetta pit\u00e4en vain talvitauon. Kev\u00e4\u00e4n tullen viralliseen Mej\u00e4-kokeeseen olivat valmiita Manta, Nade ja Brindi. Nade veti sitten roskan nen\u00e4\u00e4n ja Brindille tuli juoksu, joten n\u00e4yt\u00f6n paikka lankesi yksin Mantan osaksi. Lauantai-aamuna autoon pakkautuivat siis Minna, Manta ja Annukka, joka lupautui ottamaan kuvia ja osallistumaan j\u00e4lkitalkoisiin. Sieviin ei ajeta Helsingist\u00e4 hetkess\u00e4. Reissu kesti kuusi tuntia tankkaustaukoineen. M\u00e4\u00e4r\u00e4np\u00e4\u00e4n\u00e4 oli Urjanlinnan leirint\u00e4alue, jossa majoituttiin pikkuiseen m\u00f6kkiin. Totesimme, ett\u00e4 tanskandogin kanssa homma ei olisi onnistunut.<\/p>\n<p>Parkkipaikalla pidettiin j\u00e4lkitalkoolaisten kokoontuminen iltap\u00e4iv\u00e4ll\u00e4. Kokeissa on tapana, ett\u00e4 osallistujat tekev\u00e4t toisilleen koej\u00e4ljen. Olimme ensi kertaa asialla, joten pyysimme ja p\u00e4\u00e4simme tekem\u00e4\u00e4n kolme j\u00e4lke\u00e4 hyvin kokeneen j\u00e4ljentekij\u00e4n kanssa, kaksi AVO -luokan j\u00e4lke\u00e4 ja yksi VOI -luoka j\u00e4lki. J\u00e4lki\u00e4 oli toki tehty harjoituksissa ja suunnistaminen onnistui ihan hyvin, mutta koej\u00e4ljen piilomerkkaaminen oli asia, joka piti k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6ss\u00e4 n\u00e4hd\u00e4. Seuraavana p\u00e4iv\u00e4n\u00e4 meid\u00e4n sitten pit\u00e4isi toimia tuomarin apuna oppaina AVO -luokan j\u00e4ljell\u00e4 ja osata kertoa, miss\u00e4 j\u00e4lki kulloinkin menee silt\u00e4 varalta, ett\u00e4 koira eksyy. My\u00f6s kulmista piti varoittaa tuomaria hyv\u00e4n aikaa etuk\u00e4teen.<\/p>\n<p>J\u00e4lkien teko onnistui mukavasti avarassa, tasaisessa kangasmets\u00e4ss\u00e4. Merkitsimme j\u00e4ljen alkuun sen tekoajankohdan tuomaria varten. Veretimme j\u00e4ljen saman tien vet\u00e4m\u00e4ll\u00e4 per\u00e4ss\u00e4 verist\u00e4 sient\u00e4. Kulmia j\u00e4ljelle tuli kaksi, ja kumpaankin paikkaan valutettiin lis\u00e4\u00e4 verta. Ne olivat paikkoja, joissa haavoittunut saalisel\u00e4in oli ik\u00e4\u00e4n kuin lev\u00e4nnyt. J\u00e4ljen loppuun tiputettiin viel\u00e4 tippa. Ennen kuin j\u00e4lki seuraavana p\u00e4iv\u00e4n\u00e4 ajettaisiin, t\u00e4h\u00e4n \u201dkaatoon\u201d k\u00e4yt\u00e4isiin viem\u00e4ss\u00e4 hirven sorkka. Avoimen luokan j\u00e4lki oli reilut 900 metri\u00e4 pitk\u00e4, voittajaluokan j\u00e4lki t\u00e4t\u00e4 pitempi ja mutkikkaampi. Siell\u00e4 my\u00f6s piti nostaa sieni maasta osaksi aikaa vaikeuttamaan koiran ty\u00f6t\u00e4.<\/p>\n<p>J\u00e4timme leirint\u00e4alueen tanssit v\u00e4liin ja menimme aikaisin nukkumaan, jotta olisimme valmiita tositoimiin aamukahdeksalta. Tapasimme silloin kokeen p\u00e4\u00e4tuomarin, joka piti alkupuhuttelun ja antoi ohjeita. Mukana oli muitakin ensikertalaisia. Kaikki koirat olivat eri rotuisia, noutajia, m\u00e4yr\u00e4koira, saukkokoira ja skyenterrieri. Manta oli hiukan erikoinen ilmestys siin\u00e4 joukossa. Kokeen aluksi t\u00e4m\u00e4 sekalainen seurakunta vietiin syrjemm\u00e4lle mets\u00e4\u00e4n ja sidottiin j\u00e4lkiliinoista puihin. Kohta kajahti haulikonlaukaus, mutta koirat eiv\u00e4t sit\u00e4 s\u00e4ikkyneet. Kaikki l\u00e4p\u00e4isiv\u00e4t ampumakokeen, joten kaikki p\u00e4\u00e4siv\u00e4t koej\u00e4ljelle.<\/p>\n<p>Manta ei onneksi ollut ihan ensimm\u00e4inen, vaan saattoi rentoutua rauhassa em\u00e4nt\u00e4ns\u00e4 kanssa autossa. Silti oli tuuria, ett\u00e4 arpalappu osui jo seuraavaan l\u00e4ht\u00f6\u00f6n, sill\u00e4 luvattua pilvist\u00e4 p\u00e4iv\u00e4\u00e4 ei tullutkaan. Mets\u00e4ss\u00e4 l\u00e4mp\u00f6tila nousi koko ajan, mik\u00e4 tekee j\u00e4ljestyksen koiralle aina rankemmaksi. Manta tiesi hyvin, ett\u00e4 kun pannaan valjaat ja liina, seuraa j\u00e4ljestyst\u00e4. Se odotteli p\u00e4\u00e4tuomaria k\u00e4rsim\u00e4tt\u00f6m\u00e4n\u00e4 j\u00e4ljen p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Kun tuomari tuli, opas osoitti j\u00e4ljen alun ja koira l\u00e4hti tarmokkaasti j\u00e4ljest\u00e4m\u00e4\u00e4n. Onneksi j\u00e4lki jatkui aluksi kostealle, varjoisalle r\u00e4meelle jossa hajuj\u00e4lki pysyi hyvin ja koiran oli helppo edet\u00e4. Kulma l\u00f6ytyi pienen hakemisen j\u00e4lkeen. Kangasmets\u00e4ss\u00e4 Manta eteni hyvin, mutta kuuma ja kuiva s\u00e4\u00e4 vei koiran voimia. J\u00e4lki kuitenkin l\u00f6ytyi aina uudelleen, ja toinen kulmakin tuli vastaan.<br \/>\nKaadolla Manta l\u00f6ysi kuivan sorkan sijaan pakasteesta sulatetun hirvenkoiven, jota piti nuoleskella ja ottaa suuhunkin.<br \/>\nMinna oli tuoreeltaan suoritukseen tyytyv\u00e4inen. Tuomari neuvoi treenaamaan lis\u00e4\u00e4 kulmien ilmaisua sek\u00e4 jatkamaan kulman j\u00e4lkeen j\u00e4lke\u00e4 eri suuntiin, ett\u00e4 koira ei totu aina menem\u00e4\u00e4n joko vasemmalle tai aina oikealla kulman j\u00e4lkeen ja jarruttamaan viel\u00e4 enemm\u00e4n vauhdikasta bostonia .<\/p>\n<p>Sitten me ihmiset jouduimme koitokseen. Opastimme vuorollamme tuomaria kahdella muulla alokasluokan j\u00e4ljell\u00e4 ja ker\u00e4\u00e4m\u00e4\u00e4n merkkaukset mets\u00e4st\u00e4 pois. Kyll\u00e4h\u00e4n ne j\u00e4ljet sielt\u00e4 l\u00f6ytyiv\u00e4t, vaikka v\u00e4lill\u00e4 merkkaukset olivat varsin hyvin piilossa. Hyv\u00e4ksytty suoritus siis meilt\u00e4kin.<br \/>\nKaasuttelimme kahvitauolle ja siirryimme odottelemaan ett\u00e4 viimeinenkin j\u00e4ljest\u00e4j\u00e4 tulee mets\u00e4st\u00e4. Viel\u00e4 oli aikaa seurustella ihmisten ja koirien kesken, kun tuomari ja sihteeri kirjasivat tuloksia. Lopulta kaikki oli valmista, ja tuomari kutsui meid\u00e4t kuulemaan niit\u00e4. Kisakertomuksessa todettiin, ett\u00e4 maasto oli kuivaa, mik\u00e4 teki j\u00e4ljestyksen koirille haastavaksi. Sorkkael\u00e4inten j\u00e4lki\u00e4 ja papanoita oli havaittu.<\/p>\n<p>Kunkin koiran suoritus kuvailtiin, kerrottiin pisteet ja palkinto. Kun tuli Mantan vuoro, sihteeri kuulutti ett\u00e4 k\u00e4sill\u00e4 oli historiallinen hetki: tiett\u00e4v\u00e4sti ensimm\u00e4ist\u00e4 kertaa Suomessa ja koko Euroopassa bostoninterrieri osallistuu Mej\u00e4-kokeeseen. Manta teki t\u00e4m\u00e4n kunnialla: se j\u00e4ljesti 44 pisteen edest\u00e4 ja sai ykk\u00f6spalkinnon avoimesta luokasta. Meill\u00e4 oli tietysti ilo ylimmill\u00e4\u00e4n: jo hyv\u00e4ksytty suoritus olisi ollut hienoa, mutta ykk\u00f6nen heti ensi yritt\u00e4m\u00e4ll\u00e4 oli jotain aivan loistavaa!<\/p>\n<p>Kun ajelimme etel\u00e4\u00e4n p\u00e4in kotia kohden, totesimme vain, ett\u00e4 kannatti tehd\u00e4 pitk\u00e4 reissu. Kivan j\u00e4lkiviikonlopun hyv\u00e4ss\u00e4 seurassa ja ihanassa maastossa kruunasi Mantan hieno saavutus. Kyll\u00e4 oli pikku bostoni kehunsa ansainnut!<\/p>\n<p>Koesuorituksen arvostelu:<\/p>\n<p>J\u00e4ljest\u00e4mishalukkuus (0-06): 6.00<\/p>\n<p>J\u00e4ljest\u00e4misvarmuus (0-12): 11.00<\/p>\n<p>Ty\u00f6skentelyn etenevyyys (0-10): 9.00<\/p>\n<p>L\u00e4hd\u00f6n, kulmauksien, makauksien ja katkon selvitt\u00e4miskyky sek\u00e4 tiedottaminen\/kaadolla haukkuminen (0-14): 11.00<\/p>\n<p>K\u00e4ytt\u00e4ytyminen kaadolla (0-03): 3.00<\/p>\n<p>Yleisvaikutelma (0-05): 4.00<\/p>\n<p>Koeselostus:<\/p>\n<p>Koira l\u00e4hti rauhallista k\u00e4velyvauhtia, tarkasti l\u00e4ht\u00f6makauksen, siit\u00e4 suoraan kulmalle. Tarkisti sen. Toisellaosuudella pieni\u00e4 tarkistuslenkkej\u00e4. Loppuosuus suoraan kulmalle, jossa laaja tarkistuslenkki. Kolmannen osuuden alussa tarkistuslenkki. Loppuosuus suoraan kaadolle, jonka nuuski.<\/p>\nngg_shortcode_0_placeholder\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;<\/p>\n<p><strong><a name=\"swedish\">In Swedish:<\/a><\/strong><\/p>\n<div>\n<p lang=\"sv-FI\">Det gjordes bostonterrier historia i Sievi: Manta fick f\u00f6rsta pris i sp\u00e5rprov.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">V\u00e5rt lilla Bostongrupp hade tr\u00e4nat ett \u00e5r f\u00f6rutom vinterpausen f\u00f6r jakthundarnas sp\u00e5rprov. N\u00e4r v\u00e5ren kom var Manta, Nade och Brindi f\u00e4rdiga f\u00f6r Sp\u00e5rnings provet. Nade tog en skr\u00e4p i n\u00e4san och Brindi fick brunst, s\u00e5 Manta var den \u00e4nda som kunde g\u00f6ra det.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">P\u00e5 l\u00f6rdags morgonen packade sig Minna, Manta och Annukka, som lovade att ta fotografier och delta i sp\u00e5rg\u00f6randet. Man k\u00f6r inte till Sievi fr\u00e5n Helsingfors i en stund. Resan tog 6 timmar med tanknings paus. V\u00e5r m\u00e5l var Urjanlinnas campingomr\u00e5de, var vi bosatte oss i en liten stuga.  Vi fattade att de vore inte m\u00f6jligt att g\u00f6ra detta med en Grand danois.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Det h\u00f6lls en sammankomst med sp\u00e5rg\u00f6rare p\u00e5 kv\u00e4llen. Det brukar vara s\u00e5 att deltagarna g\u00f6r sp\u00e5ren f\u00f6r andra. Vi var d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen s\u00e5 vi fr\u00e5gade och fick g\u00f6ra 3 sp\u00e5r med en erfaren sp\u00e5rg\u00f6rare, Tv\u00e5 \u00d6PPEN-klass sp\u00e5r och en VINNAR-sp\u00e5r. Vi hade f\u00f6rst\u00e5s gjort sp\u00e5r vid tr\u00e4ning och navigering gick bra, men dold markering var n\u00e5got man m\u00e5ste se f\u00f6rst i praktiken. P\u00e5 n\u00e4sta dag skulle vi sedan fungera som domarens hj\u00e4lp p\u00e5 \u00d6PPEN sp\u00e5ren, ber\u00e4tta honom var sp\u00e5ren gick och informera honom i god tid var n\u00e4sta vinkel var, om hunden skulle go vilse.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Det var l\u00e4tt att g\u00f6ra sp\u00e5r i en \u00f6ppen och platt mosskog.  Vi m\u00e4rkte tiden vid starten av sp\u00e5ret f\u00f6r domaren och sen gjorde vi blodsp\u00e5ret med hj\u00e4lp av en blodig svamp som man drog bakom sig. Vinklar kom tv\u00e5 p\u00e5 sp\u00e5ren och p\u00e5 b\u00e5da st\u00e4llen spillde man lite blod. Det h\u00e4rmade platser var den skadade viltet hade liksom vilat sig. vid slutet av sp\u00e5ret spillde man lite blod till. F\u00f6re man sp\u00e5rade sp\u00e5ren dagen efter skulle man f\u00f6ra en \u00e4lgfot. Sp\u00e5ret f\u00f6r det \u00f6ppna klasset \u00e4r 900 meter, vinnarklassens sp\u00e5r \u00e4r l\u00e4ngre och sv\u00e5rare. D\u00e4r skulle man ocks\u00e5 lyfta svampen fr\u00e5n market f\u00f6r at g\u00f6ra det sv\u00e5rare f\u00f6r hunden.<\/p>\n<p>Vi l\u00e4mnade camping omr\u00e5dens dans och gick till s\u00e4ngen tidigt s\u00e5 at vi skulle vara f\u00e4rdiga f\u00f6r action klockan \u00e5tta p\u00e5 morgonen. Vi tr\u00e4ffade \u00f6verdomare, som h\u00e4llde startpratet<span style=\"color: #ff0000;\"> <\/span>och gav instruktioner. D\u00e4r var ocks\u00e5 andra nyb\u00f6rjare. Alla hundar var av olika raser, retriever, tax, utterhund och en skyeterrier. Manta var en olik syn vid detta grupp. Vid b\u00f6rjan av provet s\u00e4ttes alla hundarna lite undan vid kanten av skogen och f\u00e4stes vid tr\u00e4den fr\u00e5n deras sp\u00e5rnings linor. Snart h\u00f6rde man en hagelgev\u00e4rs skott, men hundarna brydde sig inte om den. Alla kom igenom skottprovet, so alla fick delta i sj\u00e4lva sp\u00e5rningen.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Manta var inte lyckligtvis inte den f\u00f6rsta, hon och \u00e4garen fick slappna av i bilen ett tag. De hade tur, f\u00f6r n\u00e4st var de deras tur, f\u00f6r den lovade molnt\u00e4cket kom inte. I skogen reste temperaturen hela tiden vilket g\u00f6r sp\u00e5rningen tyngre f\u00f6r hundarna.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Manta visste v\u00e4l vad de var p\u00e5 g\u00e5ng n\u00e4r man s\u00e4tter p\u00e5 s\u00e4len och linan betyder det att man g\u00e5r och sp\u00e5rar snart. Hon v\u00e4ntade ot\u00e5ligt p\u00e5 huvuddomaren. N\u00e4r domaren kom, guiden visade var sp\u00e5ret startar och hunden sp\u00e5rade sp\u00e5ret v\u00e4ldigt ivrigt. Som tur fortsatte sp\u00e5ret f\u00f6rst till en fuktig och skuggig tr\u00e4sk var sp\u00e5ret var l\u00e4tt f\u00f6r hunden. Vinkeln hittade hon efter ett litet s\u00f6kande. I mosskogen fortsatte Manta bra men det varma och torra luftet tog en bit av hundens krafter men sp\u00e5ret hittades p\u00e5nytt och den andra vinkeln kom emot. Vid slutlegan Manta hittade en sm\u00e4ltad mosfot som hon slickade p\u00e5 ist\u00e4llet f\u00f6r en torkad sorkfot.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Minna var glad \u00f6ver performansen. Domaren anvisade att tr\u00e4na vinklarna mera och att hunden fattar att sp\u00e5ret g\u00e5r inte alltid till v\u00e4nster eller h\u00f6ger efter en vinkel och att bromsa ner lite den ivriga bostonen.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Sen var de v\u00e5rt tur. vi fungerade som guider \u00e5t domaren p\u00e5 sp\u00e5ren som vi gjorde p\u00e5 tv\u00e5 andra nyb\u00f6rjar sp\u00e5r och plocka bort markeringarna. Sp\u00e5ren hittades nog tillslut, \u00e4ven n\u00e5gra g\u00e5nger var det lite sv\u00e5rt att hitta markeringarna. S\u00e5 ett acceptabelt result fr\u00e5n oss ocks\u00e5.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Vi k\u00f6rde till kaffepauset och v\u00e4ntade tills den siste sp\u00e5raren var bort fr\u00e5n skoget. Det var \u00e4nnu tid at prata med andra m\u00e4nniskor och hundar n\u00e4r domaren och sekreteraren gjorde resultaten. Till slut var alla d\u00e4r och domaren kallade p\u00e5 oss att komma och lyssna. Vid t\u00e4vlings sammandragningen konstaterades att terr\u00e4ngen var torr, vilket gjorde sp\u00e5rningen f\u00f6r hundarna sv\u00e5rt. Sorkdjurens sp\u00e5r och avl\u00f6sning hade setts ocks\u00e5.<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Alla hundarnas prestations beskrevs, po\u00e4ngen och priset ocks\u00e5 ber\u00e4ttades. N\u00e4r det var Mantas tur, annonserade sekreteraren att detta var en historisk moment: troligtvis var Manta den f\u00f6rsta Bostonterrier som i Finland och hela Europa hade deltagit i en sp\u00e5rningsprov. Manta gjorde detta med stil: hon sp\u00e5rade f\u00f6r 44 po\u00e4ng och fick f\u00f6rsta priset fr\u00e5n \u00f6ppna klassen. Vi var f\u00f6rst\u00e5s \u00f6verlyckliga : \u00e4ven ett accepterat result hade varit bra, men en etta med f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket var  fenomenalt!<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">N\u00e4r vi k\u00f6rde sen hem till s\u00f6dern, so t\u00e4nkte vi att nog var det v\u00e4rt att g\u00f6ra den l\u00e5nga resan. En fin veckoslut med bra s\u00e4llskap och i fint terr\u00e4ng, och en fenomenal prestation av Manta. Nog har den lilla bostonen tj\u00e4nade sin ber\u00f6m!<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Resultaten av sp\u00e5rprovet:<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Sp\u00e5rvilja (0-06): 6.00<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Sp\u00e5rnogrannhet (0-12):11.00<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Arbetets f\u00f6rlopp (0-10):9.00<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">F\u00f6rm\u00e5gan att klara upp start, vinkel, legan och bloduppeh\u00e5ll samt informering vid bytet (0-14):11.00<\/p>\n<p>Beteendet vid bytet (0-03): 3.00<\/p>\n<p>Helhetsintryck (0-05):4:00<br \/>\nProvkommentar:<\/p>\n<p lang=\"sv-FI\">Hunden startade med lugnt g\u00e5ngshastighet, reviderade startlegan, och d\u00e4rifr\u00e5n rakt till vinkeln. Reviderade den. P\u00e5 andra delen n\u00e5gra sm\u00e5 revideringsl\u00e4nkar. Slutdelen rakt till vinkeln var et stort revideringsl\u00e4nk. Vid b\u00f6rjan av den tredje delen reviderings l\u00e4nk. resten av delen rakt till byte, som den sniffade p\u00e5.<\/p>\n<\/div>\nngg_shortcode_1_placeholder\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Click here for the Swedish version! Sieviss\u00e4 tehtiin bostonihistoriaa: Mantalle j\u00e4lkikokeesta ykk\u00f6stulos!<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3074","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3074","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3074"}],"version-history":[{"count":11,"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3074\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3079,"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3074\/revisions\/3079"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3074"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3074"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.nevicatas.com\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3074"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}